Long time no see

Ja, det här var ju extremt länge sedan. Ovant att skriva. Varför skriva? För vem, om vad? Nog ligger det ett litet litet sug här ändå och gror.

Tankar på liv och död, ja, det är snart ett år sedan ett självmord slog ner i nejden och tre veckor sedan min vän förlorade sin pappa. Ingen går fri, så är det ju, men det känns som att livet blivit om möjligt ännu skörare, ännu större sedan vårt barn kom till oss för drygt 15 månader sedan. Föräldraskapet är en blomma som inte upphör att slå ut. Inte vågade jag tro att vårt barn en dag skulle slänga mig om min hals, även om den andra mamman nyss kommit hem från ännu en heldag på jobbet. Nu är vi där och det är stort och varmt. Visst är jag fortfarande nummer 2 (och då syftar jag inte på bajset men det förstår ni ju) och det kan nog ha lika mycket med den fortsatta amningen som med min tidskrävande sjukdom att göra – MEN. Jo, men. Nu har jag varit föräldraledig hälften av min tid och det känns som att tiden verkligen gör sitt. Vårt barn vet att det är jag som är hemma på dagarna, att det är av mig hen får mat, värme, tröst; att det är mig hen visar sina fynd (Åh! fynden! Barr, bär, kastanjer!).

Om jag tänker mig främst att detta är en dagbok jag själv vill återkomma till framöver (förbannar mitt 16-åriga jag som inte hängde på Vattenfestivalen vid rätt tidpunkt) kan jag meddela att min pappa än en gång fått hjärtflimmer och jag är orolig för hur framtiden kommer att se ut. Tänker krasst att det är tur att jag är kroniskt sjuk och att min pappa hjälpt till med barnpassning under mina rehab-timmar och vårdbesök. Nu har mitt barn fått lära känna sin (ena) morfar innan döden skiljer dem åt. Häpp – här rinner det ner snor i tangentbordet och jag loggar ur. Men det här var ett steg åter in i bloggosfären, jag tänker också på Jimmie Åkessons sjukskrivning i dag, men om den skriver jag en annan gång eller inte alls.

Annonser

2 reaktioner på ”Long time no see

    • Åh, tackar som frågar! jodå, det går väl både bra och dåligt. Just nu står vi inför ett stort steg i föräldraskapet: På måndag börjar barnet och jag med inskolning på förskolan … Ser fram emot det, och bävar. Men jag har ”bestämt” att det ska bli bra – till skillnad från de många mödrar som skriver i gruppen ”Nära barnomsorg” på Facebook. Tror bestämt att det kanske kan bli ett blogginlägg om detta …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s