Lägesrapport: På bebisfronten intet nytt

Jag skriver i en mild panik. Vi har fått tid för igångsättning på onsdag. På fredag är nyckelöverlämning etc. inplanerad, dvs. vi får tillträde till den nya lägenheten. I princip alla jag känner har legat kvar på BB minst ett dygn efter förlossningen och de här igångsättningsprocedurerna brukar ju inte vara detsamma som att dra ur badkarsproppen …

På jobbet frågar alla: ”Ingen bebis?” när jag kommer, jag svarar ”Ingen bebis.” Men vill skrika: ”Om det hade satt igång, vad fan skulle jag ha gjort här då?” En kompromiss kommer ibland över mina läppar: ”Nej, den kommer att stanna där inne för alltid. Den kommer helt enkelt inte att hitta ut. Min fru kommer att få leva resten av sitt liv med evig höftsmärta, svullna fötter och händer, halsbränna och gråtattacker.”

Dagens program: Packa ihop det sista i lägenheten, äta någon form av lunch, gå någon form av promenad och städa. Kanske dansa. Det gjorde * igår kväll, jag filmade. De redan innan graviditeten ovanligt snygga movesen blev exeptionellt fantastiska med magen som kronan på verket.

Klart slut.

Annonser

Ett kort känslostyrt meddelande utan substans

Kollegor + grannar + vänner + familj är det bästa! Har hört så fina flytthistorier med enveckorsbebisar + storasyskon nu att jag är alldeles varm i hjärtat. Ryggskottet ger nästan med sig av bara farten. Klart slut, återkommer med metainlägg framöver.